Naturliga solskyddsstift - en liten jämförelse

Inlägget innehåller annonslänkar från reirei och Biohackbalance

Solskyddsstift – en liten jämförelse

Nu är det sol och våren som gjorde sitt intåg med stora kliv blev plötsligt sommar här nere i Skåne. Då tänker jag att det passar bra att tipsa om solskyddsprodukter som är enkla att ha med i väskan och som inte kladdar lika lätt som till exempel en solkräm på tub gör.

Därför har jag jämfört olika solskyddsstift som marknadsförs som naturliga och eko. För något år sedan gjorde jag en liten jämförelse mellan olika solskyddskrämers innehåll och om du inte har läst den så hittar du den under Arkivet här.

Kom ihåg att jag alltid kollar innehållet i ekologiska och naturliga produkter. Det är ju det som är själva grejen med min blogg Noterat på ekohyllan.

Jämförelse – stift utan nanopartiklar

Om jag bara utgår ifrån själva solskyddsfiltret och att produkterna inte innehåller nanopartiklar, så tycker jag att nedanstående solskydd är att rekommendera. Nedan har jag listat sju olika solskyddsstift utan nanopartiklar.

Maria Åkerberg – Sun Stick SPF 50+ (Zinkoxid)

We Love the Planet – Sunscreen Stick SPF 50 (Zinkoxid)

No Bond Beauty – Tallow sun stick SPF 30 (Zinkoxid)

Badger Balm – Active Mineral Sunscreen Stick SPF 35 (Zinkoxid)

Föllinge – Sun Protection Stick SPF 50 (Zinkoxid)

Pure Tallow – Mineral Sunstick SPF på 30–50 (Zinkoxid)

Sol de Ibiza – Face & Body Super Zinc Stick SPF 30 (Zinkoxid)

Suntribe Original White – Organic Mineral Zinc Sun Stick SPF 50 (Zinkoxid)

Mer än bara solskyddsfilter

Men nu är det ju så att dessa stift innehåller mer än bara non-nano solskyddsfilter och jag tycker därför inte att det räcker att jämföra så som jag har gjort ovan utan jag vill ju gärna veta vad produkterna innehåller utöver själva solskyddsfiltret. För mig är det viktigt att de resterande ingredienserna är så naturliga som möjligt. Ett solskyddsstift som har ett riktigt bra innehåll är till exempel Suntribe Original White – Organic Mineral Zinc Sun Stick SPF 50. (Annonslänk)

Därför tänkte jag att det kunde ju vara bra att jämföra innehållet i ovanstående solskyddsstift.

Annons

RekoKollen - Hjälper dig att hitta Reko produkter

Mina tankar om vissa av ingredienserna

Många av de ovanstående produkterna innehåller industridesignade kemikalier medans en del har ett helt naturligt innehåll om man räknar bort själva solskyddsfiltret och kanske E-vitamin. De andra kemikalierna som jag själv inte vill kalla för naturliga är bland annat emulgeringsmedel, mjukgörare, lösningsmedel och kelatbildande medel.

Någon produkt innehåller solrosvax som inte ska förväxlas med kallpressad solrosolja. Solrosvax separeras från själva oljan genom en metod som kallas för vinterisering. Vid vinterisering kyls oljan ner vilket gör att vaxet kristalliseras och kan därefter samlas upp. Vaxet genomgår därpå en reningsprocess för att avlägsna eventuella rester eller föroreningar.

Även om solrosvax kan kallas för naturligt så känner jag mig trots det lite kluven för det är ju trots allt en industriell biprodukt från oljeraffinering. Men det kan ju samtidigt vara en cirkulär produkt så jag har räknat in detta vax som naturligt.

Någon produkt innehåller parfym. När du ser ordet ”Parfum” på INCI-listan så kom ihåg att det bara indikerar att det finns parfymämnen i produkten. Detta för att den parfymallergiske konsumenten som helt vill undvika parfymer ska kunna välja bort dessa produkter.

Parfym kan vara både syntetisk och naturlig och om den är naturlig så kan det handla om enbart eteriska oljor, en blandning av eteriska oljor och så kallat naturliga doftoljor eller enbart naturliga doftoljor. Just därför är det bra att ställa frågor till tillverkaren om vad produkten faktiskt innehåller.

Ingredienser som jag väljer bort

Förutom att jag väljer bort industridesignade kemikalier som t ex emulgeringsmedel och mjukgörare så har jag även valt bort vissa andra kemikalier. Nedan hittar du mina invändningar mot vissa av ingredienserna i solskyddsstiften som skulle kunna sägas vara naturliga.

När en olja förtvålas (när den reagerar med t ex natriumhydroxid dvs. lut) så bildas det tvål och glycerin. Den fraktion som då förblir oförtvålbar, som inte omvandlas till tvål, separeras och raffineras. I min värld är detta en helt onödig industriell kemikalie – låt den bli kvar i tvålen för sjutton!

Just därför har jag valt bort att räkna in den som naturlig.

Ämnet hittas i bland annat eterisk olja av kamomill och candeiaträd som växer i Brasilien. Det ska inte förväxlas med eterisk olja utan bisabolol är ett ämne som fabrikören utvinner ur eterisk olja genom destillation.

Bisabolol kan också tillverkas på labbet med hjälp av jäst och bakterier (fermentering) samt syntetiskt. (Källa, källa och källa)

Jag tänker att eftersom bisabolol finns naturligt i den eteriska oljan så föredrar jag den eteriska oljan. Det räcker med en enda raffinering och därför räknar jag bort den här ingrediensen som naturlig.

Som om det inte är tillräckligt jobbigt att läsa innehållsförteckningen, även på ekologiska och naturliga produkter, så måste jag antingen gissa mig till vilka vegetabiliska oljor det här handlar om, kontakta tillverkaren eller Googla. Själv slog jag upp Vegetable Oil i CosIng (Europeiska Kommissionens databas). Men det blev inte enklare att förstå för det.

CosIng förklarar att Vegetable Oil är en extraherad olja av vegetabiliskt ursprung som huvudsakligen består av triglycerider av fettsyror. Jaha! Ja inte är den animalisk i alla fall. Hur som helst så förstår jag det som att INCI-namnet Vegetable Oil används som en generisk term, alltså ett samlingsnamn skulle man kunna säga.

Olus Oil nämns i sammanhanget, till exempel i databasen Cosmile, men eftersom jag inte har frågat produkttillverkaren så kan jag heller inte säga att det rör sig om detta. Jag har därför valt bort den som naturlig när jag har rangordnat produkterna här i min lilla jämförelse.

Detta är en så kallad flavonoid, ett bioaktivt ämne som finns i naturlig Karanjaolja. Den här molekylen utvinns med hjälp av lösningsmedel som etanol, metanol eller hexan från fröerna som först har bearbetats till ett pulver. Därefter filtreras och koncentreras ämnet. (Källa)

Lägg märke till att om du ser namnet Pongamol i INCI-förteckningen så är det inte naturlig Karanjaolja utan ett isolerat ämne som alltså finns naturligt i själva oljan. Just därför har jag valt bort att räkna in detta som naturligt.

Detta är en blandning av lipider som finns i naturligt riskliolja. Detta kan till exempel isoleras ur oljor som har förtvålats men vanligt är också att använda lösningsmedel som exempelvis hexan, etanol och aceton. (Källa och källa)

Lägg märke till att om du ser namnet Oryzanol i INCI-förteckningen så är det inte naturlig riskliolja utan en aktiv förening som alltså finns naturligt i själva oljan. Just därför har jag valt bort att räkna in detta som naturligt.

Citronsyra tillverkas för det mesta med hjälp av svartmögel även om jästsvampar också används. Tillverkning sker genom fermentering, så kallad bioteknik.

Citronsyra kan tillverkas från både industriellt jordbruksavfall (ex. sockerrörsbagass, potatis, rödbetor och ananas) och melass eller glukossirap (ex. från majs) och i processen tillsätts olika näringsämnen och salter. Glukossirapen kan till exempel komma både från icke genmodifierad och genmodifierad majs.

Till exempel tillsätts ämnen som urea, maltextrakt och peptoner, aminosyror samt ammoniumsalter som ammoniumsulfat och nitrat. Även kaliumfosfat och spårämnen som exempelvis koppar, mangan, zink och järn, tillsätts i produktionen. Man har även sett att citronsyraproduktionen ökar i närvaro av metanol.

Vid slutet av fermenteringen måste detta filtreras eftersom lösningen innehåller olika oönskade biprodukter såsom mycel (svampens rotsystem), andra organiska syror än citronsyran, mineralsalter, proteiner etc.

Därefter tillsätts bränd kalk (kalciumoxid) till mediumet som innehåller vatten vilket gör att det bildas släckt kalk (kalciumhydroxid). Detta ger ett salt av citronsyra (ett citrat) som sedan behandlas med svavelsyra för att omvandling till citronsyra ska kunna ske. Till sist filtreras detta med till exempel aktivt kol, centrifugeras och torkas till kristaller.

Utvinning av citronsyra kan också ske genom lösningsmedelsextraktion.
När fermenteringen är färdig steriliseras utrustningen före återanvändning med vatten, utspädd formaldehyd och svaveldioxid.

Just därför har jag valt bort att räkna in detta som naturligt.

Tillverkas genom förestring av askorbinsyra med palmitinsyra med hjälp av en kemisk katalysator som till exempel svavelsyra.

Askorbinsyra tillverkas antingen via kemisk syntes eller genom fermentering. En tillverkningsmetod är till exempel att glukos som utvinns ur majsstärkelse omvandlas till sorbitol med hjälp av en nickelkatalysator och därefter fermenteras med hjälp av mikroorganismer.

En annan metod är bakteriell fermentering.

En tredje metod är ultraljudsassisterad extraktion, mikrovågsassisterad extraktion, eller superkritisk vätskeextraktion. Lösningsmedel som till exempel citronsyrabaserade lösningar används här. (Källa, källa och källa)

Palmitinsyra finns i princip i alla oljor och fetter och framställs genom hydrolys och fraktionering av exempelvis palmolja, talgolja och kokosolja. Fraktionering sker vanligtvis genom destillation eller kristallisering. Men palmitinsyra kan också fås i tillverkningsprocessen för stearinsyra. (Källa)

Just därför har jag valt bort att räkna in detta som naturligt.

Pigment; (järn)oxidrött, (järn)oxidgult och (järn)oxidbrunt.

Järnoxid är en kemisk förening som består av järn och syre, vanligen förekommande i flera former, inklusive hematit (Fe2O3), magnetit (Fe3O4) och wüstit (FeO).

Järnoxidpigment som används i kosmetiska produkter tillverkas oftast syntetiskt eftersom naturliga jordpigment kan innehålla tungmetaller. (Källa)

Jag hörde av mig till COSMOS den 15 april men har trots påtryckning inte fått någon återkoppling på de frågor jag hade gällande vad som är tillåtet i naturliga / ekologisk kosmetika samt hur dessa färger produceras. Du kan läsa mina frågor här.

Just därför har jag valt bort att räkna in detta som naturligt.

Kiseldioxid kan framställas på olika vis. (Källa)

1) Fysiskt bearbetad – mekaniskt mald och renad. Ursprung t ex kvarts eller sand.
2) Genom förbränning (pyrolys vid hög temperatur) av kiseltetraklorid i vätgasugnar. (Inte naturlig) Kiseltetraklorid kan tillverkas med hjälp av klor. (Källa och källa)
3) Genom en kemisk reaktion (våtprocess) mellan natriumsilikat (vattenglas) och en stark syra, såsom svavelsyra, saltsyra eller koldioxid (CO₂). (Inte naturlig)

Natriumsilikat tillverkas genom att bearbeta kiseldioxid med natriumkarbonat alternativt genom bearbetning av kiselsand med natriumhydroxid (kaustiksoda).

Svavelsyra framställs med hjälp av platina eller vanadin-katalysatorer och syre som då överför svaveldioxid till svaveltrioxid. Svavelsyra med lägre koncentration kan också fås som en restprodukt från svaveldioxidrening av gaser från metallframställning av t.ex. koppar ur sulfidmalmer. (Källa och källa)

Saltsyra erhålls som biprodukt vid framställning av bl.a. vinylklorid och natriumsulfat. Tillverkning av kemiskt ren saltsyra sker genom kontrollerad förbränning av klorgas med väte. (Källa)

Enligt svar från COSMOS kan alla ovan processer tillåtas vid tillverkning av kiseldioxid förutsatt att produktionsprocessen uppfyller deras regelverk.

COSMOS svar:

1) Fysiskt bearbetad kiseldioxid (t.ex. från kvarts eller sand, mekaniskt mald och renad) anses generellt vara acceptabel och närmare naturligt ursprung.
2) Kemiskt bearbetad kiseldioxid (t.ex. utfälld kiseldioxid från natriumsilikat och syra, eller pyrogen kiseldioxid från kiseltetraklorid) anses inte vara naturlig, men kan fortfarande vara tillåten enligt COSMOS, förutsatt att produktionsprocessen uppfyller standardens godkända reaktioner och krav.

Jag har även fått information om att silica som används i kosmetiska produkter generellt är industriellt framställd eftersom det är viktigt med t ex renhet och partikelstorlek – säker användning. Råvaruleverantörer specificerar inte vilken metod för tillverkning av kiseldioxiden som har använts på sina säkerhetsdatablad, så det är inte heller enkelt för produkttillverkare att få information om detta.

Just därför har jag valt bort att räkna in detta som naturligt.

Jag kontaktade Läkemedelsverket angående termen ”Parfum” och de berättade för mig att ”När kravet på ingrediensförteckning på kosmetiska produkter infördes i gamla kosmetikadirektivet, bestämdes det att förekomsten av parfymämne skulle deklareras genom ordet ”parfum” i ingrediensförteckningen. Anledningen var att industrin menade att parfymblandningarna var för sammansatta och komplexa och att det skulle innebära oproportionerligt långa ingrediensförteckningar om samtliga ämnen i en parfym-mix skulle deklareras på samma sätt som övriga ingredienser. Det blev därför en kompromiss att använda ordet ”parfum” för att indikera att det fanns parfymämnen i produkten och således kunde den parfymallergiske konsumenten helt undvika parfymer genom att välja bort produkter med ordet ”parfum” i ingrediensförteckningen.”

Man berättade vidare för mig angående eteriska oljor att ”Om syftet eller funktionen med de eteriska oljorna (oavsett om det är en eller flera) i en produkt är för att tillföra en doft då ska ordet ”parfum” skrivas i ingrediensförteckningen. Om man själv blandar olika eteriska oljor då ska man deklarera de enskilda eteriska oljorna för sig själv, med dess INCI-namn. För sammansatta råvaror gäller att de enskilda komponenterna i sammansättningen ska anges var och en för sig i ingrediensförteckningen. ”

Jag kontaktade därför produkttillverkaren (We Love the Planet) och frågade om de enbart använde eteriska oljor som parfym i deras produkt.

De svarade att ”… enligt vår doftleverantör består parfymen vi använder i SPF 50-stiftet av 100 % naturliga ingredienser enligt ISO 16128-1:2016 och ISO 9235:2015.
Det betyder att den är tillverkad av naturliga källor och i linje med erkända standarder för naturkosmetika.”

”Parfymen består helt av naturliga ingredienser som härrör från växtbaserade källor, såsom eteriska oljor och andra naturliga aromatiska extrakt. Det är en blandning av naturliga aromatiska ingredienser (inklusive eteriska oljor). ”

I detta kan det vara bra att känna till att extrakt kan tillverkas på olika sätt och innehålla olika sorters kemikalier. Du kan läsa mer om extrakt här.

Eftersom parfymen består av fler ämnen än just eteriska oljor och för att jag inte känner till hur dessa andra ”aromatiska extrakt” tillverkas så har jag därför valt bort att räkna in detta som naturligt i just den här jämförelsen av solsstift.

Här är förresten en jättebra artikel som benar ut vad som är skillnaden mellan naturliga doftoljor och eteriska oljor.

Annons

Handla naturliga solskyddsprodukter hos Biohackbalance

Hos Biohackbalance hittar du helt naturliga solskyddsprodukter.

Rangordning efter flest naturliga ingredienser

Jag har rangordnat solskyddsstiften efter antalet naturliga / industridesignade ingredienser. Står det 5/7 efter produkten så betyder det att 5 av 7 kemikalier är så naturliga som jag önskar. I det här fallet är det företag Pure Tallow som tillverkar ett nästintill helt naturligt solskyddsstift (annonslänk) och sist på listan hamnar We Love the Planet som bara innehåller 2 helt naturliga ingredienser av 14.

Stift med flest naturliga ingredienser

Pure Tallow – Mineral Sunstick SPF på 30–50	2/3
Suntribe Original White – Mineral Zinc Sun Stick SPF 50	2/3
Badger Balm – Active Mineral Sunscreen Stick SPF 35	4/6
No Bond Beauty – Tallow sun stick SPF 30	6/12
Maria Åkerberg – Sun Stick SPF 50+	13/17
Föllinge – Sun Protection Stick SPF 50	10/22
Sol de Ibiza – Face & Body Super Zinc Stick SPF 30	9/20
We Love the Planet – Sunscreen Stick SPF 50	2/14

Mina tankar

Även om alla ovanstående produkter marknadsförs som naturliga eller ekologiska så kan man se en väldig skillnad på deras innehåll om man faktiskt läser igenom inci-förteckningen. Det tycker jag att alla konsumenter borde göra. Annars är det ju svårt att veta vad det är man betalar för, tänker jag. Samtidigt förstår jag ju att det kan vara svårt, det tycker jag ju själv. Så jag dömer givetvis ingen annan.

Känner man att det är alldeles för svårt att förstå vad som står på innehållsförteckningen så är det såklart enklare att välja en produkt som bär en certifiering. Det som är lite lurigt är att även om en produkt inte är certifierad så kan den ändå ha ett bra innehåll. Medans en produkt som är certifierad faktiskt kan vara fullproppad med industriella skitkemikalier. Det är som i glassdisken när man letar efter en helt vanlig vaniljglass med bara ”riktiga” ingredienser men bara hittar en med fuskkemikalier.

Som sagt, det som roar mig är att skriva om innehållet i produkter som marknadsförs som naturliga och ekologiska. Vad jag känner till så är det inte någon annan i Sverige som jämför innehållet i produkter på ekohyllan. Men jag har säkert missat någon. Känner du till någon annan som gör det så hojta gärna till!