Är storskalig jäsning bättre?
Blogg | Industrin | Kemikalier | Konsumtion | Tillväxt
Är storskalig jäsning bättre?
Är storskalig jäsning bättre? Ja, det beror förstås på vad man jämför med.
Står slaget mellan fossila kemikalier och gröna kemikalier så vinner såklart den sistnämnda kategorin. Men om man istället funderar över vart evig tillväxt leder oss så kanske perspektivet blir ett annat.
Som du säkert känner till så är jag ingen fan av storskalig tillväxt även om den görs synlig på ekohyllan. När det gäller kemikalier till hudvård så har vi ju redan ett överflöd av kemikalier. Och ändå anses det att vi behöver fler. Varför?
Står slaget mellan fossila kemikalier och gröna kemikalier så vinner såklart den sistnämnda kategorin. Men om man istället funderar över vart evig tillväxt leder oss så kanske perspektivet blir ett annat.
Som du säkert känner till så är jag ingen fan av storskalig tillväxt även om den görs synlig på ekohyllan. När det gäller kemikalier till hudvård så har vi ju redan ett överflöd av kemikalier. Och ändå anses det att vi behöver fler. Varför?
Industrin ”skyddar vår miljö
I samma andetag menar man att detta – deras produktion av nya kemikalier – kan skydda vår miljö. What?
Återigen beror det på vad man jämför med, tänker jag.
Visst är produktionsmetoden bättre än fossil produktion, men är den nödvändig – behöver vi dessa nya fabriksdesignade kemikalier som för varje år ökar i mängd?
På vilket sätt skyddas vår miljö genom att man tillverkar fler kemikalier?
Evonik, liksom andra storbolag är ju inte precis intresserade av att minska sin tillväxt. På vilket sätt skyddas miljön genom att man ökar tillväxten av storskalig industriproduktion?
Först och främst ska man vara medveten om att kemikalier som framställs genom jäsning och som är godkända att användas i naturliga / ekologiska produkter kan tillverkas från livsmedelsavfall / jordbruksavfall som inte är ekologiskt.
Vilket såklart leder mina tankar till varifrån de där konventionellt odlade grödorna kommer ifrån. Är de besprutade? Kommer de från någon monokultur där det bara odlas en och samma sorts gröda? Hur skulle detta i så fall kunna bidra till en bättre miljö? Eller ska man helt och hållet skita i att ens fundera över detta? Eller har jag missat något, är det bara själva industriprocessen man ska ta hänsyn till?
När man börjar fundera över vad ursprunget egentligen är och hur detta något är bearbetat så kan man faktiskt få sig en tankeställare, tänker jag. Det här tankesättet har gjort mig mycket mer medveten om vad för något och vilken sorts produktion (läs storindustrin) det egentligen är jag stöttar med mina pengar.
Så jag uppmanar dig att ta dig en extra titt på innehållet på produkter som marknadsförs som naturliga och/eller ekologiska och fundera en extra runda på vad det är du betalar för. Och nä, det är inte fel att göra detta även om det handlar om ”eko”produkter.
Men det är mer att tillägga i detta, t ex de labbproducerade mikroorganismerna som används. Varifrån kommer näringsämnena ifrån som man matar de där mikroorganismerna med? Vad behövs för att mata bakterierna? Jo, till detta behövs exempelvis peptider och aminosyror, fosfater och ammoniumsalter samt vitaminer. Hur tillverkas dessa och vad är ursprunget? Hur framställs näringsämnena som används och som t ex består av jästextrakt, soja-, och köttpeptoner? För detta kan man väl inte bara strunta i att fundera över, tänker jag.
Återigen beror det på vad man jämför med, tänker jag.
Visst är produktionsmetoden bättre än fossil produktion, men är den nödvändig – behöver vi dessa nya fabriksdesignade kemikalier som för varje år ökar i mängd?
På vilket sätt skyddas vår miljö genom att man tillverkar fler kemikalier?
Evonik, liksom andra storbolag är ju inte precis intresserade av att minska sin tillväxt. På vilket sätt skyddas miljön genom att man ökar tillväxten av storskalig industriproduktion?
Först och främst ska man vara medveten om att kemikalier som framställs genom jäsning och som är godkända att användas i naturliga / ekologiska produkter kan tillverkas från livsmedelsavfall / jordbruksavfall som inte är ekologiskt.
Vilket såklart leder mina tankar till varifrån de där konventionellt odlade grödorna kommer ifrån. Är de besprutade? Kommer de från någon monokultur där det bara odlas en och samma sorts gröda? Hur skulle detta i så fall kunna bidra till en bättre miljö? Eller ska man helt och hållet skita i att ens fundera över detta? Eller har jag missat något, är det bara själva industriprocessen man ska ta hänsyn till?
När man börjar fundera över vad ursprunget egentligen är och hur detta något är bearbetat så kan man faktiskt få sig en tankeställare, tänker jag. Det här tankesättet har gjort mig mycket mer medveten om vad för något och vilken sorts produktion (läs storindustrin) det egentligen är jag stöttar med mina pengar.
Så jag uppmanar dig att ta dig en extra titt på innehållet på produkter som marknadsförs som naturliga och/eller ekologiska och fundera en extra runda på vad det är du betalar för. Och nä, det är inte fel att göra detta även om det handlar om ”eko”produkter.
Men det är mer att tillägga i detta, t ex de labbproducerade mikroorganismerna som används. Varifrån kommer näringsämnena ifrån som man matar de där mikroorganismerna med? Vad behövs för att mata bakterierna? Jo, till detta behövs exempelvis peptider och aminosyror, fosfater och ammoniumsalter samt vitaminer. Hur tillverkas dessa och vad är ursprunget? Hur framställs näringsämnena som används och som t ex består av jästextrakt, soja-, och köttpeptoner? För detta kan man väl inte bara strunta i att fundera över, tänker jag.
Storskalig fermentering är inte gammal i gamet
Men det är mer att tillägga i detta, t ex de labbproducerade mikroorganismerna som används. Hur tas dessa fram inom industrin? Kanske du aldrig ens har funderat över just detta. Men här kan du i alla fall läsa de svar jag fick om hur toxinfritt svartmögel tas fram.
Det är mer att tillägga. Varifrån kommer näringsämnena ifrån som man matar de där mikroorganismerna med? Vad behövs för att mata bakterierna?
Läser man om detta så kan man se att det t ex behövs peptider och aminosyror, fosfater och ammoniumsalter samt vitaminer. Hur tillverkas dessa och vad är ursprunget? Hur framställs näringsämnena som används och som t ex består av jästextrakt, soja-, och köttpeptoner? För detta kan man väl inte bara strunta i att fundera över, tänker jag.
Att industrin ställer om är nog bra, men i dagsläget är väl storskalig produktion inte det bästa – alldeles oavsett om det handlar om jäsning (fermentering) eller andra ”eko”godkända industridesignade framställningsmetoder. Ingen kan ju inbilla mig att man ens kan jämföra storskalig industriell jäsning med den som sker hemma i köket. Speciellt inte när den utförs av storföretag som Evonik. Hur tänker du kring detta?
Om jag har förstått saken rätt så är fermentering i stort sett synonymt med jäsning. Skillnaden mellan storskalig industriell jäsning är att vid industriell fermentering av kemikalier används industriproducerade enzymer och bakterier som bryter ner/omvandlar ett utgångsmaterial (t ex besprutat livsmedelsavfall) så att det bildas olika ämnen – biprodukter. Dessa ”biprodukter” kan inte ätas.
Vid fermentering av t ex grönsaker tillsätter man bara vanligt hushållssalt och de naturliga bakterier som då bildas genererar därpå en produkt som kan ätas. Rätta mig om jag har fel.
Det är mer att tillägga. Varifrån kommer näringsämnena ifrån som man matar de där mikroorganismerna med? Vad behövs för att mata bakterierna?
Läser man om detta så kan man se att det t ex behövs peptider och aminosyror, fosfater och ammoniumsalter samt vitaminer. Hur tillverkas dessa och vad är ursprunget? Hur framställs näringsämnena som används och som t ex består av jästextrakt, soja-, och köttpeptoner? För detta kan man väl inte bara strunta i att fundera över, tänker jag.
Att industrin ställer om är nog bra, men i dagsläget är väl storskalig produktion inte det bästa – alldeles oavsett om det handlar om jäsning (fermentering) eller andra ”eko”godkända industridesignade framställningsmetoder. Ingen kan ju inbilla mig att man ens kan jämföra storskalig industriell jäsning med den som sker hemma i köket. Speciellt inte när den utförs av storföretag som Evonik. Hur tänker du kring detta?
Om jag har förstått saken rätt så är fermentering i stort sett synonymt med jäsning. Skillnaden mellan storskalig industriell jäsning är att vid industriell fermentering av kemikalier används industriproducerade enzymer och bakterier som bryter ner/omvandlar ett utgångsmaterial (t ex besprutat livsmedelsavfall) så att det bildas olika ämnen – biprodukter. Dessa ”biprodukter” kan inte ätas.
Vid fermentering av t ex grönsaker tillsätter man bara vanligt hushållssalt och de naturliga bakterier som då bildas genererar därpå en produkt som kan ätas. Rätta mig om jag har fel.
Storindustrin och hållbarhet
Bara en liten notis om att Unilever (producenten bakom varumärket Love Beauty and Planet) samarbetar med Evonik i ett Clean Future”-initiativ.
Så himla motsägelsefullt när Unilever samtidigt har många produkter i sin portfölj som kanske inte är sådär naturliga och ekologiska precis. Plus storskaligheten förstås.
Det är bara det att det är så alla andra storföretag också tänker och så är kapprustningen igång och tillväxten bara måste öka. Vart leder detta?
Så himla motsägelsefullt när Unilever samtidigt har många produkter i sin portfölj som kanske inte är sådär naturliga och ekologiska precis. Plus storskaligheten förstås.
Det är bara det att det är så alla andra storföretag också tänker och så är kapprustningen igång och tillväxten bara måste öka. Vart leder detta?
Evonik i samarbete med DSM
Evonik samarbetar även med DSM och producerar en speciell algolja för djur. Investeringen kostade bara 200 miljoner dollar…
DSM, en global storindustri som bland annat är involverad i det numera omdebatterade Bovaer för kor…
En annan investering i vilken man ska tillverka PEG och mPEG-kemikalier gick loss på 36 miljoner euro…
I en broschyr (Position on Industrial Biotechnology) som handlar om deras position inom biotech skriver Evonik följande: ”Industrial biotechnology utilizes natural microorganisms such as bacteria, yeasts and algae to generate sustainable industrial products or processes. At Evonik, we use naturally occurring microorganisms, classically developed strains and genetically modified microorganisms. Our production microorganisms and our production processes are optimized by modern, powerful and safe biotech methods.”
Vill man veta mer om Evonik kan man läsa här.
DSM, en global storindustri som bland annat är involverad i det numera omdebatterade Bovaer för kor…
En annan investering i vilken man ska tillverka PEG och mPEG-kemikalier gick loss på 36 miljoner euro…
I en broschyr (Position on Industrial Biotechnology) som handlar om deras position inom biotech skriver Evonik följande: ”Industrial biotechnology utilizes natural microorganisms such as bacteria, yeasts and algae to generate sustainable industrial products or processes. At Evonik, we use naturally occurring microorganisms, classically developed strains and genetically modified microorganisms. Our production microorganisms and our production processes are optimized by modern, powerful and safe biotech methods.”
Vill man veta mer om Evonik kan man läsa här.
Tycker du om det du läser?
Då kan du bjuda mig på en kopp kaffe.
Då kan du bjuda mig på en kopp kaffe.
